Hälsa Sport 

60-åringen Mikael extraknäcker bland fjälltopparna

Det är en mulen dag i slutet av december. Termometern på det lilla röda huset bredvid mig visar att det egentligen är alldeles för kallt för att göra en intervju utomhus. Men där står jag och kisar ut genom yret av snöflingor. Molnen är så tjocka att det är svårt att urskilja vart himlen slutar och den snötäckta marken börjar. I mötet mellan de två nyanserna av vitt kan jag urskilja något. En liten svart prick, följt av en kurvig svans, som rör sig i stora svängar över den lutande marken.

Det är skidläraren Mikael, 60, som kör en övning med två av sina elever.

– Vad var det viktiga med den är övningen, vad fokuserade du på?, frågar han den manliga eleven.

– Du fokuserade på stavarna va?, fortsätter han. Att inte tappa dem. Vilket gjorde att då kopplade du bort fötterna och då var du tvungen att ha balans på benen. Så det är ett sätt att komma rätt.

Mikael är till vardags tekniker inom flygvapnet, men har i 20 år även jobbat som skidlärare på fritiden. Under många år var han enbart aktiv i Friluftsfrämjandet i hemstaden Skövde, men för tre år sedan, som 57-åring, tog hans engagemang fart på riktigt.

– Jag har fått mer tid efter att barnen har flyttat ut, både för att gå utbildningar och att åka skidor. Jag har åkt skidor i princip 50 år, men jag aldrig åkt så här mycket som de senaste fem – sex åren, berättar han.

Började utbilda sig tack vare barnen

Mikael påbörjade sin skidlärarutbildning i Skövde år 2000 när hans två barn började i skidskola.

– Jag ville inte stå som förälder i backen och titta på när barnen gick i skidskola, utan jag ville hjälpa till. Jag hade fått en utbildning via jobbet för länge, länge sedan, en introduktionsutbildning. När jag började var jag bara hjälpledare, men efter två år tog jag över och höll ihop skidskolan i Skövde. Då gick jag även grundutbildningen, eller steg ett som det nu heter.

För tre år sedan valde han att fortsätta med steg två i utbildningen och började då även att jobba som skidlärare utanför Skövde. Han spenderar numera två veckor om året som skidlärare på Idre Fjäll.

– Jag hade kontakter som jobbade med skidskolan där och frågade om de behövde hjälp och det behövde de. Sen dess har jag varit där.

Dyr utbildning, låg lön

För att kunna åka iväg till fjällen och jobba måste Mikael ta ledigt från sitt vanliga jobb. Något som han gladeligen gör trots att han inte tjänar speciellt mycket på skidlärarjobbet.

– Jag gör det för att det är roligt, jag får åka mycket skidor. Jag ser det som en semester också, jag har ju betalt från ett annat jobb. Det går ju under Nöjesavtalet så det är ju inte världens mest välbetalda jobb. Det är ju inte som utomlands, där är det mer ett yrke. De flesta här är ju unga… eller några enstaka pensionärer, säger han och skrattar.

För att utbilda sig till skidlärare kan det underlätta att ha ett annat jobb. Utbildningen är ganska dyr och kan kosta runt 14 000–15 000 per vecka. Mikael behövde dock inte oroa sig över kostnaden eftersom hans tidigare engagemang i Friluftsfrämjandet gjorde att han kunde gå utbildningen gratis.

– Skövde har så att jobbar man två år i skidskolan får man en utbildning betald. Man betalar utbildningen själv och så får man tillbaka pengarna, det är lite olika hur man gör. Men du jobbar två för varje nivå, upp till en viss nivå, förklarar han.

Mikael kör en balansövning med två elever.

Fyra steg

Skidlärarutbildningen består av fyra olika steg och en introduktionsutbildning. I varje steg finns vissa krav som måste uppfyllas.

– Man måste certifieras som ledare, hur bra man är som lärare och lära ut. Sedan måste man köra upp ett antal typsvängar, med högre precision för varje nivå, för att visa att man är duktig skidåkare också, förklarar Mikael.

Han beskriver att de olika stegen hjälper en att förstå fysiken bakom skidåkning och vilka metoder vi använder i Sverige för att utbilda skidåkare. Utbildningen hjälper en även att utveckla ens egen skidåkning.

För att bli certifierad skidlärare måste man få godkänt på alla fyra steg, men det räcker vanligtvis med tre för att kunna jobba som det.

– Efter steg tre kan man utbilda alla nivåers skidåkare i alla sorters terräng upp till svart nivå, förklarar han.

Som vilket jobb som helst

Mikael tycker att skidlärarjobbet har samma utmaningar som andra vanliga jobb. Han beskriver att det kan vara fysiskt och mentalt krävande att köra heldagsutbildningar i en hel vecka och barnskidskolan kräver en hel del tålamod, men att det samtidigt är roligt.

– Du ska tycka det är rolig att jobba med människor, det är det viktigaste, säger han.

När han får frågan om det är roligare att lära vuxna eller barn att åka skidor tvekar han i några sekunder.

– Det är olika. Barn är ju roliga, att se hur de lär sig åka skidor. Men vuxna kan man ju ha en snabbare utveckling med eftersom de oftast… oftast, kan ta instruktioner ganska bra och förstår vad man menar, säger han och sneglar med ett leende på den manliga eleven.

– Man får ju använda lite olika sätt att utbilda på, fortsätter han. Barn är mycket mer ”visa” ”visa”, ”upprepa” ”upprepa”. Vuxna kan man ju förklara för mer.

Om ett år går han i pension från sitt vanliga jobb inom Flygvapnet. Men som skidlärare tänker han fortsätta.

– Så länge jag orkar och så länge kroppen håller, ja.

Mikaels tips till nya skidåkare

Related posts