Nyheter 

Lek som hjälpte havet – fyllde hela gummibåten med skräp

Det började som en lek när tvillingbröderna, Calle och Filip Conradsson, samlade ihop åtta kilo skräp från en av västkustens alla öar. 11-åringarnas skräpjakt pågick mindre än två timmar innan familjens gummibåt var fylld med sopor.  

– Vi började samla lite på skoj bara, vi trodde inte vi skulle hitta så mycket. Men det fanns ju skräp överallt, berättar Calle.  

Det var på Otterön, en välbesökt naturhamn utanför Grebbestad, Calle och Filip samlade ihop åtta kilo skräp på mindre än två timmar. Det började som en lek när killarna vår ute och paddlade med familjens paddleboard mellan båtarna i naturhamnen. När de paddlat en stund hittade dem en plastbit som flöt runt i vattnet. De plockade upp plastbiten, för ingen av dem tyckte att det kändes bra att lämna kvar plastbiten. Det dröjde inte länge förrän de plockade upp nästa plastbit som flöt omkring. Efter tre plastbitar i havet bestämde sig killarna för att leta efter mer skräp och paddlade in till en av öns stränder. Där började skräpjakten. De märkte snabbt hur mycket skräp som fanns på stranden och började samla ihop allt de hittade. De fann fiskenät efter fiskenät, plastdunk efter plastdunk och rep efter rep. Det tog inte lång tid innan de hade hittat så mycket skräp att de fyllt en hel gummibåt. 

– Vi tyckte det var roligt och så tänkte vi att det hjälper havet lite också. Det är roligt att hjälpa till, berättar Calle med ett leende på läpparna. 

Killarna hittade massvis med fiskenät och rep, både synligt på stranden men också djupare ner i sanden när de började gräva. De hittade plastdunkar, hinkar, plastslangar, burkar överallt på stranden och plastbitar stora som små. Calle och Filip hittade så mycket skräp på så kort tid, att det blev läskigt. Samtidigt kände dem hur viktigare det blev att städa stranden, ju mer skräp de hittade. 

– När vi samlade in skräpet så la vi allt i hinkar vi hittade på stranden och plastpåsar som vi hade inne i segelbåten. Sen körde vi iväg skräpet på paddleboarden till gummibåten där vi lastade av allting, förklarar Filip.  

– Det kändes bra efteråt, fortsätter Calle. Men våra föräldrar ville lämna skräpet på klipporna för de ville inte ha det i båten. Men vi ville verkligen inte lämna kvar allt där, utan slänga det sen i Grebbestad. Vilket vi gjorde. 

Familjen övernattade på Otterön innan de seglade vidare till hamnen i Grebbestad tidigt dagen efter. Direkt när de kom fram började killarna, tillsammans med syskon och kusiner, lasta ur gummibåten och slänga skräpet i ett sopskåp på gästhamnen.  

– Folk kollade lite konstigt när vi kom där. De trodde säkert att vi varit ute med segelbåten i flera veckor, så mycket skräp som vi hade. Men så var det ju inte. Vi hade ju städat på Otterön, säger Filip fnittrandes. 

Tips och lösningar från Calle och Filip, som gör havet gladare:

Calle och Filip pratar mycket om nedskräpning i havet i skolan. Efter deras skräpjakt i somras så har de blivit mer måna om problemet. I skolan diskuterar dem vad man kan göra i vardagen för att minska användandet av plast och olika lösningar för att minska den mängd skräp som finns i havet.

– När man är i affären och ska köpa frukt, så ska man undvika frukt med plast runt och ta utan istället. Man kan också ta med sig gamla ICA-påsar istället för att köpa nya hela tiden. Sen är det bra att pantar plastburkar, det brukar vi göra. Och om man vet att man har slängt skräp där man inte får någon gång i livet, så borde man plocka upp samma mängd man har slängt typ, säger Filip.  

– Sverige skulle också kunna göra en grej, fortsätter Calle exalterat. Sverige skulle kunna skapa vissa stationer där man kan lämna in skräp och få pengar för varje kilo man lämnar in. Ungefär som en pantpeng. För då får fler människor motivation till att hjälpa till. 

– Ja, man får göra andra val liksom, svarar Filip. Till exempel, ser du där? Man behöver inte ha plast runt flaskorna för att det ska vara snyggt. Engångsplast är inte bra, för det använder vi bara en gång och sen slänger. Precis som plastbestick, som man bara slänger efter en gång. Då är det bättre att använda bestick som man diskar och använder igen. 

Närbild på flaskorna med plast runt sig. Filip pekar på flaskorna i korgen hemma hos familjen.

– Kommunen skulle även kunna förbjuda konstgräs på fotbollsplaner. För det sprids typ ett ton mikroplast ut i naturen från fotbollsplanerna varje år, dom säger det i skolan. Man får ha vanligt gräs istället, inte konstgräs.  

Något som killarna gör i deras egen vardag, förutom att vara ute på skräpjakt under sommaren, är att panta burkar och källsortera. Att panta är enkelt att göra i deras ålder, förklarar dem båda, och kul när man får belöning i form av pantpeng.  

– Det känns bra att panta. Både mot havet och våra föräldrar. För de gillar när man hjälper till, säger Calle när han lägger in en burk i pantautomaten.  

Calle och Filip pantar burkar på ICA Nära Matfocus, Slutarp.
Moa Conradsson

Related posts