Lokalt 

Jul, jul, förstörande jul

Världen över väntar barn och vuxna på att få öppna vackert inslagna paket. Världen över står vi i köket i dagar för att göra mat och godis så att allt ska vara perfekt när jul väl kommer. Världen över förstör vi världen för en högtid som har förlorat fokus från vad den en gång var, för att istället handla om att köpa mer, äta mer och i allmänhet konsumera mer. I en tid där klimatoron stiger, känns inte denna konsumtion ganska utdaterad?

Bästa tiden på året för många och visst är det mysigt med jul! Helt ärligt vill jag egentligen inte ändra på hur jul är nu. Jag älskar att tänka ut den perfekta julklappen och slå in den vackert. Fråga min familj, det är enkelt att urskilja vilka paket som är från mig. Min pappa, å andra sidan, är inte lika glad i denna konsumtion. Länge har han påpekat hur julen bara är till för ”slit och släng”. Jag börjar förstå honom. Inte nog med att vi köper onödiga presenter som bidrar till detta, vi slår in dem i papper och plastsnöre som sedan slängs. Även en julälskare som jag börjar förstå att detta inte är hållbart.

Sen var det ju maten också. Hellre för mycket av allt än att något skulle ta slut, vilket lämnar rester i veckor som ingen vill äta efter annandag jul. Livsmedelsverket skriver att vi slänger 19kg ätbar mat i soporna per person och år. Enligt SVT Nyheter slängs 12% mer mat runt jul än resten av året. Varför tycker vi att det här är okej?

Hur mycket julmat äter du, egentligen?

Vad jag föreslår är inte särskilt radikalt egentligen, men förändringen till en mer hållbar jul måste börja någonstans. Tänk exempelvis om vi alla skulle slå in våra klappar i återanvänt och återvinningsbart papper och med natursnöre istället för plast. Tänk om vi skulle köpa en upplevelse till morbror Göran som ändå aldrig vet vad han vill ha. Middag eller kanske en konsertbiljett? Och tänk om all den där maten vi inte äter upp inte blev lagad. Gör det så mycket om man får ta en köttbulle till istället för en skiva gravad lax?

Julen, bästa tiden på året för många, men inte för världen.

Hedvig Westman

Related posts