Kultur Samhälle 

Dröm vackra drömmar – en saga om verkligheten bakom drömmen

Hon vaknar upp med ett ryck, andas häftigt med hjärtat rusade i bröstkorgen och sparkar av sig täcket som snurrat in sig runt benen – det var hemskt. Kallsvetten klistrar fast luggen i pannan och kalla kårar drar fram längst ryggraden. Skräcken vägrar lämna kroppen och känslan av maktlöshet ligger kvar i luften likt ett tjockt täcke. Det var bara en dröm. En mardröm. Men en dröm, trots allt.


Jag vet att det inte är verkligt, säger Ebba. Jag vet att det inte händer på riktigt, men, det känns så.

Ebba Thernström är tolv år. Hon har haft mardrömmar så länge hon kan minnas och de håller henne vaken om nätterna. Det är mardrömmar som får henne att inte våga somna. Mardrömmar som gör henne rädd för att blunda. Så, av uppenbara anledningar, gör hon inte det heller. Det är inte värt det. Hon är hellre utmattad än vettskrämd.

Det finns mycket tid att slå ihjäl när man inte sover och google har blivit hennes bästa vän. Hon lär sig mycket om mardrömmarna där – hur ofarliga de egentligen är och hur totalt livsavgörande de kan komma att bli. Det är motsägelsefullt men hon försöker att inte tänka på det.

Fake news finns överallt, det är hon mycket medveten om. Hon vet också att man egentligen borde skriva ner sina mardrömmar när man vaknar, för att komma ihåg, mycket i hopp om att hitta dolda budskap, meningen med allt, men också för att avdramatisera. Att bli jagad av två snöbollsmän är inte lika läskigt på pappret som i stunden. Men det är lättare sagt än gjort. Skräcken är paralyserande. Hon kan inte andas. Inte röra sig. Inte tänka. Ännu mindre skriva.

Forskarvärlden har länge betraktat drömtydning och drömmars påverkan på människor som lika trovärdig som astrologi. Det vill säga, inte alls och avfärdat sökandet efter betydelser som gulligt men fullkomligt ogrundat eller bara som ren pseudovetenskap – där viss fakta stämmer men aldrig riktigt uppfyller de kriterier som krävs för att få vara en faktisk vetenskap.

Men människan har alltid varit intresserad av att tyda sina drömmar. Redan de gamla grekerna försökte förstå varför man drömmer som man gör, förstå vad drömmen betyder och vad den vill säga, i hopp om att kunna kontrollera det okontrollerbara.

Sigmund Freud, en österrikisk neurolog i början av 1900-talet, var inne på samma spår. Han är grundare till psykoanalysen och hans mest kända verk är Drömtydning. I boken argumenterar Freud för hur våra drömmar kan tolkas och förstås, hur våra drömmar är budbärare från de undermedvetna och hur de fungerar som ett verktyg för att lösa våra emotionella problem.

Femtio år senare kom psykologen Calvin Hall fram till att drömmar är en spegling av hur vi passar in i vår sociala miljö. Att vårt vakna liv påverkar vad vi drömmer om.

Bara några år senare spårar det ur – frukt betyder plötsligt sex och drömtydningen sopas under mattan. Men det har det ändrats nu. Vetenskapen har tagit steget in i drömmarnas land och baserat på ren fakta och noggranna studier dragit slutsatser om drömmens mening. Andra baserar sin sanning på ogrundade åsikter och tankar – men det betyder inte att det är mindre sant.


Drömsömnen har varit hånad och bespottad under många år, men har nu blivit ett hett ämne att forska om, säger Torbjörn Åkerstedt.

I dag finns det många olika teorier. Katja Valli, drömforskare, stödjer hot-teorin där mardrömmar är positiva. Där drömmen spelar en stor roll för evolutionen. Där mardrömmar fungerar som en överlevnadsmetod och en övning för verkliga faror och hot i det vakna livet. Sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt ser istället drömmar som en slags terapi. En terapi där drömmar bearbetar dagliga bekymmer och återställer vår mentala balans. Utan sömnen blir vi lättpåverkade och stressade. Den behövs.

Vissa hävdar att drömtydning inte är verkligt eftersom drömmar inte är verkliga, att det endast är ett påhitt från spirituella galningar eller bara ännu ett sätt att tjäna mer pengar på.

Andra tror att mardrömmar vill dig väl. Att de skrämmande drömmarna är bra för din fysiska återhämtning – stress, immunförsvar och blodtryck behöver din rädsla under natten. De onda drömmarna gör dig gott.

Men vissa påstår motsatsen. Vissa säger att mardrömmar kan ruinera dig. Att mardrömmarna kan orsaka så pass djupa sår att du inte vågar sova. Det har ett namn och det är insomni. Det betyder att du inte kan somna eller att du inte klarar av att hålla dig sovandes, i värsta fall betyder det båda två. Du är helt enkelt rädd för vad du ska se när du blundar. Det händer inte på riktigt. Det är händer bara i din hjärna. Men det känns verkligt.

Det är här problemen skapas. För vare sig människor väljer att tro på ren fakta eller uppdiktade sanningar är det harmlöst att försöka förstå en dröm. Att tyda en dröm, söka symboler eller leta budskap är ofarligt. Det kan vara spännande att tro att drömmarna vill säga dig något. Trots att de inte är verkliga är det intressant och roligt att tro – tro att drömmarna betyder något. Tro att drömmarna är mer än bara en summering av dagen, ett resultat av en skräckfilm eller en mekanisk process utan värde. Det blir en lek att lista ut vad drömmen kan tänkas ha för underliggande mening.

Men.

Det är när mardrömmarna påverkar ditt vakna liv som drömtydandet får en faktisk mening. Det är när du ligger vaken om nätterna. När du inte vågar somna. När du är rädd för att blunda. Rädd för vad du kommer att se om du gör det. Det är då förståelsen om mardrömmen blir mer än bara en underhållande gissningslek eller en svävande pseudovetenskap. Det är då mardrömmarnas verkliga budskap vittnar om hur du faktiskt mår, vad du faktiskt känner, i det vakna livet. I verkligheten.

Det är när du vet att det inte händer på riktigt. När du vet att det inte är verkligt. Men det känns så. Det är då dina mardrömmar får en mening. Inte först då, människor får tolka bäst de vill, men kanske mest då. För då behövs förståelse.

Dröm och verklighet är inte två motsatser som ställs mot varandra. Dröm och verklighet går hand i hand. Kanske har alla dessa teorier ett spår av sanning i sig. Kanske borde de inte avfärdas så snabbt. Kanske hade Freud rätt när han sa att det undermedvetna försöker kommunicera med dig. Kanske är drömmar reflektioner över hur vi passar in i vår sociala miljö. Kanske är drömmar terapi och om du lyssnar på vad de har att berätta kanske du lär dig något om dig själv.

Kanske är det viktigt att lyssna då. Kanske inte. Men det är du som drömmer det du drömmer. Det är din hjärna som har byggt upp drömmen med inspiration från verkligheten. Bakom allt strunt och kaos, inlindat i konstiga former och färger, vrickade berättelser och omänskliga karaktärer, kanske du finner din sanning. Din verklighet. Hur skulle du annars ha kommit på det? Vi kan inte drömma om något vi inte vet.

Om drömmar faktiskt är terapi, ta emot det. Det är gratis.

Ebba kan inte sova på nätterna. Hon är rädd för vad hon ska se. Mardrömmarna är inte verkliga. Men rädslan är det.

Är det inte verkligt nog då?

Vad betyder dina drömmar?

Hanna Green

Related posts